Så jäkla stolt över mig själv!! Mitt förra inlägg peppade mig till att verkligen gå ut och gå en promenad! Vem kunde ana. Jag gick inte långt och jag gick inte fort, men jag kom iallafall ut. Och ja skönt o skönt var det kanske inte, det gjorde ont i kroppen och jag vart anfådd man annat hade jag väl inte trott heller när man ska släppa runt på den här kroppen! 

 

Huvudsaken att jag gjorde det känns det som! Man måste ju börja någonstans och sen gå vidare från det..